I spritmarinad

Det kan hända mycket med våra djur. Just nu är Gant väldigt snygg med ett rosa bandage över högra bakknäet. Han ska stå med knät marinerat i sprit över natten för att han troligen fått en snygg spark. Suck...
I söndags upptäckte jag en reva på insidan av knät, tvättade rent och sprayade på sårspray. Igår kväll var han svullen men visade ingen direkt hälta. Idag såg det varken bättre eller sämre ut så jag tvättade rent ordentligt och sen var det dags för ett omslag med alsolsprit.

Gant är otroligt tålig. Han blev riktigt skraj när vi började linda (tro f-n det när spriten landade mot såret som iof inte var öppet men ändå), jag höll upp framhoven för att min medhjälpare skulle få linda i fred. Då lyfter han såklart bakhoven också och är på väg  att välta. Jisses vad bråttom jag fick att släppa framhoven! Som tur är har man lite reflexer kvar iallafall så det gick bra. Han ballade ur i 2 sekunder men direkt efter var han hur lugn som helst igen. Vilken tapper och cool kille!

Jag förundras över honom varje dag, vi hade aldrig kunnat hitta en häst som passar oss bättre :)

Här snackar vi maxad vändbarhet

Gant har lyckats tunna ur lite på sistone och därför är foderstaten justerad sen några dagar. Det märks att han får i sig mer för energin genom dagens ridpass var väldigt hög. Han var sjukt sugen på galopp och det blev några varv. Jag lät honom sträcka ut ordentligt och av någon anledning ville han tvärvända upp igen från kortsidorna. Han fick göra det ett par gånger så att jag kunde känna på honom. Och jädrar vilka vändningar! Han vänder på en femöring, bokstavligt talat, så skulle man råka hamna i omhoppning med honom så vet man att vända- det kan han iallafall!
Jag fick tänka mycket på min sits och göra allt för att hjälpa till att balansera upp honom. Det sista jag vill är att han har för bråttom och går omkull. Det var jättenyttigt för mig att behöva tänka så stenhårt på det.

I helgen har jag in- och utsläpp så jag kommer tillbringa mycket tid hos Gant. Imorgon har vi planerat uteritt med hagkompisen. Ska bli härligt att komma ut i naturen igen! Nu när vi ställer om oss till sommartid ökar ju chansen att hinna ut även på vardagar. Därför älskar jag sommartiden!

Så glöm nu inte att ställa om till "uteritts-tid" natten till söndag! :)

Träna sits och balans

Haha, igår fick jag för mig att slänga av stigbyglar och -läder för att träna på sitsen. En verkligt jättebra idé när det blåste mer än sist jag tog mig runt i ridhuset. Jag har träningsvärk idag.
Blåsten hade gjort Gant lite nervig redan innan men herregud. Hur svårt kan det va? Det var rätt svårt. Jag ägnade säker 40% av tiden till att överhuvudtaget hålla mig kvar i sadeln! Blåsten ven i ridhusdörren, det knäppte, knakade och brakade ungefär två ggr i minuten. Och varje gång tog Gant ett skutt åt sidan. Jag antar att jag såg rätt komiskt ut :)
Jag höll mig iallafall kvar men kvaliteten på ridpasset kan ju diskuteras...
Hur det än var så skrattade jag mig igenom tiden. I traven ville han ju dra på för att han var nervös. Gant har en ganska struttig trav i normalfallet men igår! Ojoj, jag skumpade nästan av och mina skrattanfall gjorde inte min balans bättre.

Tänk vilken fantastisk häst vi har! Hans personlighet (eller vad det kan kallas när det är en pålle man pratar om) är brutalt underbar. Han är vimsig men samtidigt läraktig. Han har en egen vilja men gör alltid sitt bästa. Han är självständig men söker ändå närhet.

Han är vårt allt.

Upp

Jaha, från botten kan man ju bra ta sig åt ett håll. Upp! Och det är precis dit vi sakta men säkert ska ta oss nu.
Dagen började med en liten ridtur ute. Han är lite nervig fortfarande när han rids ut själv och naturligtvis träffade vi på de alldeles för orädda rådjuren som håller till i närheten. På väg uppför en backe fick jag syn på dem, det tog några sekunder till innan Gant hajade till. Han vidgade upp näsborrarna till tallriksstorlek och frös fast. Den bästa medicinen för honom när han bli skraj är att låta honom titta en stund och sen bara gå vidare som om inget hänt. Det funkade i dag med.
Sen blev det träning i ridhuset. Ett par externa ekipage var där och någon hade med sig en radio med duktigt hög musik. Det blåste som tusan så ena dörren till ridhuset gav emellanåt ifrån sig ett ihållande och dovt "borrljud". Gant är så cool! Det enda han gjorde var att bli väldigt nyfiken på en av hästarna. Snacka om miljöträning. Jag hade lite kämpigt att få hans fokus men vi tog oss igenom våra skolor på ett hyfsat sätt iallafall. Så länge jag höll honom borta från ridhusdörren iallafall :)

Varför?

Jag undrar bara varför.
Varför måste det strula hela tiden?
Varför kan det inte bara få vara kul?

De senaste dagarna har jag känt mig oerhört frustrerad, ledsen, arg och less.
Varför?
Jo, för att Gant och ledarstoet i nya flocken rök ihop oerhört brutalt i söndags morse. Gant klarade sig med några skråmor men stoet gick det inte lika bra för. Som tur var kommer hon klara sig fint och förhoppningsvis räcker det med ett par veckors vila. Fan, rent ut sagt. Gant är inte längre aktuell som medlem i den flocken.

Nu är han tillbaka med sin ursprungliga kompis, som förvisso käkar täcken,  men som han iallafall har massiv respekt för. Suck. Den hästen skulle säljas, det var ju därför vi flyttade Gant från första början men nu blir hon kvar och därför får de gå ihop igen.

Sturska Gant fick ett par nya skråmor men hästars beteende är ju som det är. Nu hoppas jag verkligen att allt jäkla strul tar slut. Det förtar ju liksom glädjen med att ha häst.
Hursomhelst är Gant fantastisk på alla sätt. Idag red jag honom i skritt och lite trav efter vilan han haft. Hur pigg som helst såklart och superkul att rida! Han är så känslig så det spelar ingen roll hur mycket han egentligen vill dra iväg. Efter förhållning och halt så ger han sig. Ok att man kanske måste upprepa emellanåt men man kan alltid lita på honom. Är det stopp så är det.

Bilder från dagens ihopsläpp

Ja; det gick sådär med ihopsläppet idag. Gant hittade ett par kompisar och några fiender. Resultatet av dagen blev ett bett på halsen och ett par fula sparksår. Han var iallafall överlycklig en stund och trodde han var kung i hagen:

...men strax efter fick han inse sina begränsningar:

Men åhhhh så vacker! Araben i honom syntes tydligt:

Vad sur han blev

...när han inte fick bralla! Idag blev det en liten stunds skrittning efter en veckas vila. Gant har otroligt mycket energi nu när han stått och vilat sin ömma rygg. Herregud, när man leder honom vill han helst vara i luften och inte på marken.
Jag sadlade på och hoppades på det bästa. Med livet som insats hoppade jag upp efter att ha lett honom runt utebanan några varv. Han stod snällt och väntade tills jag suttit upp. Efter ett halvt varvs skrittande ville han ta kommandot och laddade för brall. Det var bara att göra halt för att sedan fortsätta på den väg jag hade tänkt. Under de ca 10 minuter jag red upprepades proceduren 5-6 gånger.

Han kändes stel i höger bak men annars gick det över förväntan!
Imorgon fm är det dax för ihopsläpp med nya flocken :)

Frustrerande med behövlig vila

...för alla inblandade. Jag har officiellt inte flyttat bloggen än, det finns ju historik som ska med, men skriver dagens inlägg här iallafall.
Ja, Gant skulle ju vila från hagkompisar och ridning i en vecka. Kan ju lätt säga att han är en helt annan häst! Nervig, bråkig och inte alls tillfreds. Försökte mig på longering igen igår och det gick åt skogen. Precis som förra vändan ville han dra ivög och spralla så snart jag tänkte tanken på lång lina. Suck...Så jag gick (eller försökte) gå med honom. Han var överallt och jag var nära att få honom på mig ett par gånger. Han visar tydligt sitt missnöje. Men vad gör jag?? Har ju fått rekommendation om skritt och inget brall. Hur lätt är det när några hundra kilo uttråkad häst har en egen vilja?

I helgen flyttar han in med sin nya flock och vi kommer att börja rida igen, om än väldigt försiktigt.

Hit flyttar vi!

Vår blogg kommer inom kort att flyttas över hit. Håll utkik!