Snösulor. Inte check.

Haha, det är verkligen samma visa varje år! Gant skoddes i lördags eftersom herrn lyckats dra av sig två skor, då var det ingen snö i sikte och jag hade tydligen ingen koll alls på väderprognosen. Dagen efter kom snön såklart. Eftersom det försvann en del hovmaterial när pjucken rök känns det inte helt aktuellt att dra av och spika i skorna igen redan nu. Hej då, uteritter. Suck...

Efter minusgraderna som varit ska det bli plus. Det innebär snorhalt på sina håll och broddar ska på. Ännu mera suck. Ni vet kanske hur kul det är att brodda upp skor som suttit på ett tag. Först ska minihålen rensas från grus och sten. När man äntligen gjort det måste gängan fixas med gängtappen. Sen ska brodden dit. En stor eloge till Gant som hade tillräckligt mycket tålamod att låta mig ta min tid och stå ut med mina svordomar. Igår åkte 8 brodd i, sen var föregående års lager tömt och inhandling av nya stod på schemat. Idag åkte resterande 8 på och nu är det klart. Fattas bara sulor :(.

Men kan man inte rida ut får man syssla med annat. Vi passade på att löshoppa i förrgår och Gant taggade till lite väl mycket. När han väl insåg att det var jättekul började han bralla rejält och var en stor del av tiden i luften. Mellan hopprundorna. När han väl hittade sin bjudning flög han över hindrena, han var jätteduktig!

Igår blev det dressyrträning och Gant bjöd på en överraskning i form av en gudomligt sansad och fin trav. När galoppen kom på tapeten tyckte Gant att det var dags för bus. Han körde gladeligen ner skallen mellan benen och sparkade sen bakut. Jätteroligt, tyckte han. Inte jag. Gant är som tur är lätt att få stopp på så det gick inte särskilt långt.

Däremot gjorde jag ju helt fel. När han brallar  (och man ändå känner att man har någon form av kontroll) borde jag driva på istället för att stanna honom. Jag hoppas att jag kan göra det nästa gång det händer.

Upp och ner

Ja, livet med häst är verkligen inte förutsägbart. När man är mitt i träning och det går bra, ja, då kommer det en skada eller något annat akut ivägen. Sen plötsligt, när man nästan ger upp och tvivlar på sina egna kunskaper som ryttare, då går allt hur lätt och bra som helst!

För tillfället, och efter träning för instruktör, verkar allt lätt.  Eller lätt och lätt men iallafall  inte omöjligt. Målet att starta i en lätt dressyr klass till våren känns inte långt borta .. :)

Konditionsträning i mördarbacken

Ok väder med lite små-snöande, vad passar bättre än att ranta runt i ridhuset då? En uteritt med hagkompisen! Lillmatte och hennes kompis, som äger Gants polare, gav sig ut på den lilla rundan som finns vid stallet. 4 varv blev det i riktning mot mördarbacken. Skritt, trav och galopp uppför gav nöjda hästar kan jag meddela. Lill-mattarna på ryggen skrattade nästan på sig av glädje när de kom farande uppför backen. Stor-mattarna njöt av glada hästar och döttrar :)

Hinder! Skojar ni?!

Dagen startade med en kortare uteritt. Sen var det ridhus och fortsatt träning på att gå av skänkeln som gällde. Planen var att hoppa några språng efter det men det sket sig så snart hindret byggdes upp. Då taggade Gant till rejält och gjorde allt för att vända upp mot hindret så snart han kunde. Haha, nu var flytt undan innerskänkel som totalt bortblåst. Han ville till hindret. Genast. Efter en del kämpande med att få honom att följa spåret hela långsidan och tre fjärdedelar av kortsidan var det dags att styra mot krysset som byggts upp. Och jädrar vad Gant taggade! Han föll in i galopp strax efter att vi vänt upp mot hindret och väl där så fullkomligt flög han över. Sen vart det samma visa igen, han ville på hindret igen så snart som möjligt och var nära på att vända på en femöring bara för att komma på det en gång till.
Enda sättet att kunna fortsätta  med dressyren var att bokstavligt talat plocka undan hindret från banan :)

Gå av skänkeln

Veckans i lektion för tränare är avslutad. Instruktören börjar varje lektion med att rida själv och försöker "sätta" en del saker som jag sen får öva vidare på. Vi fortsatte på temat "flytta undan för skänkeln" eftersom Gant fått för sig att innerskänkel kan man skita i och göra som man själv vill. Jag ogillar hjälpmedel, som sporrar t.ex. Har ridit med en-centimeters kulsporrar hittills men nu åkte det på något som i mina ögon liknade mordvapen. Eller iallafall rejäla tortyrredskap. Kan ju avslöja att det var helt vanliga 2-cm sporrar...
Efter att ha ridit Gant med de så insåg jag ganska snabbt att hans inlärning blir SÅ mycket bättre om jag kan vara tydlig när det behövs.
Det var stor skillnad på Gant redan sen förra veckans lektion. Han visade ingen tendens alls till att lägga sig inåt i galoppen i höger varv. Vänster varv är lite knepigare men skillnaden var STOR.

Tänk vad det kan ge att ta hjälp när man kör fast. Jag hade tidigare en tanke på att lämna iväg Gant på tillridning men vi måste ju utvecklas tillsammans. Får jag tillbaka en välriden och utbildad häst blir det snabbt pannkaka om jag inte kan hålla samma nivå. Så just nu funderar jag på ett upplägg med nuvarande tränare som går ut på lektion 1-2 dgr i veckan med det upplägg vi haft nu. Att hon inleder ridpasset och känner av honom och ser vad vi behöver jobba vidare med. Sen hoppar jag upp och rider enligt hennes instruktioner. Det har fungerat superbra hittills att jag först får möjlighet att studera hennes hjälper vid olika situationer och sen får testa själv.

Vi tränar också mycket på framåtbjudningen. Gant kan ibland bli stark och het men han saknar ändå framåtbjudning. Så fort det blir minsta jobbigt vill han bryta av. En första klassens latmask kan man tro. Men nej, inte ens den här gången går vi ryttare fria. Vi har omedvetet skapat det beteendet genom att inte vara konsekventa i ridningen. Är det trav så är det tills annan signal ges. Man får inte ge sig. Under lektionen fick jag kämpa med hela kroppen ibland när han absolut ville bryta av till skritt. Det var verkligen SJUKT jobbigt och jag var svettig som tusan när lektionen äntligen var över ;)

Äntligen träning!

Nu är Gants rehabilitering över för den här gången efter smällen över ländryggen. Efter igångsättning  var det idag dags för lektion. Gant har på senare tid tagit för vana att ställa sig utåt, mot väggen, i trav och galopp. Han blir stel som satan och har inte gått att påverka särskilt mycket. Vi lyckades inte få till det själva utan nu tar vi hjälp. Efter lektionen har vi massor med tips och en del övningar att jobba på till nästa gång. Gant går så fantastiskt fint, han är ett dressyr ämne ut i hovspetsarna!

Att leva med en räddningsmänniska

Gant här. Min stor -matte verkar rätt stressad. Tänkte att jag kunde skriva något istället.  Kanske tycker hon inte längre att det är viktigt att skriva? En blogg, liksom. Vem tusan läser den? Vem bryr sig om Gant och hans team? Jag ska berätta för henne att sidan med statistik är rätt intressant. Sen kommer jag också säga att min historia är värd att berättas. Jag har haft det riktigt tufft. Att jag testar mina mattar ibland är inte konstigt. Inte heller att jag drar på mig skador i hagen när jag lajjar med mina polare. Jag menar, jag är en HÄST, på fem år! Vi leker, busar och bråkar. Om inte mina mattar har vett nog att fatta att blessyrer, och i värsta fall skador, är en naturlig del av mitt liv får de nog sätta sig och fundera en stund.

Stor-matte beskriver mig som en räddningshäst och efter visst funderande har jag kommit fram till att matte måste vara en räddningsmänniska. Hon behöver tydligen massor med kärlek och gos. Men samtidigt behöver hon också utmanas. Om allt flyter på som hon tänkt verkar hon ledsna. Jag läser henne som en öppen bok. Är hon stressad och ofokuserad  spelar jag bara ett av mina små spratt. Mina relativt oskyldiga bus verkar hon uppskatta.  Oftast får jag henne att skratta så gott att hon glömmer allt hon tänkte på innan hon kom till mig i stallet.

Det händer att jag undrar vad som hade hänt henne om hon inte valt mig. Jag  menar, jag är ju inte störst men bäst och vackrast iallafall :)

Idag gav jag henne en fin uppvisning i luftakrobatik. Hon tömkörde mig och det var SÅ skönt att få sträcka ut och styrketräna lite på egen hand, utan någon av mattarnas vikt på ryggen. Ljuvligt, vad fri jag kände mig! Bästa sidan visades upp, i Stor-matte ögon kunde jag nästan skönja en tår- så vacker tycker hon att jag är. Men sen ville både hon och jag att jag skulle galoppera. Äääääntligen! Som jag väntade på just det kommandot! Tyvärr kunde jag inte hålla mig tillbaka utan for iväg genom luften. Jag behövde få busa lite. Matte verkade  inte  överförtjust utan bad mig coola ner lite. Trist människa- vi har en bit kvar innan jag fullkomligt fått henne att förstå mig.  Puss och kram, kom gärna förbi med några morötter ;)

Jag ger mig inte

Som ett led i rehabiliteringen av Gants rygg vill jag att han tömkörs. Om inte enbart så väldigt ofta under de närmaste veckorna.  Han behöver få chans att stärka ryggen utan vikten av ryttare. Så i torsdags gjorde vi ett försök. De första 5- 10 minuterna gick det bra. Vi höll oss på fyrkantsspåret och Gant valde ganska omgående att söka sig framåt-nedåt.  Det startade sen med en halt och slutade med att jag fick ge upp.Efter halten envisades han med att vägra gå ut på spåret igen, han bestämde sig för att jag var måltavlan och gav sig in mot mig. Efter att ha trasslat in oss i tömmarna övergick jag istället till longering och funderade över hur tusan jag skulle få till det.
Jag VILL att han ska arbeta för töm för att stärka sig. Den närmsta jag har att tillgå som är riktigt duktig är stall-hyresvärden. Men hon har en väldans massa annat att tänka på för tillfället.  Hursomhelst frågade jag om hon ville hjälpa oss. Det gjorde hon redan igår. Hon fick honom att gå framåt, i alla gångarter,  hon fick honom att stanna och STÅ STILL i väntan på nästa direktiv. De trasslade in sig 1 (!) gång och då skyllde hon på sig själv som inte "varit med".
Gudars! Både jag och Gant lärde oss hur mycket som helst på bara ett tillfälle. Envis som synden med målet testade jag själv idag. Tanken var att bara öva framåtbjudning och halter samt att faktiskt stå still efter halten. Men vet ni? Jag kände mig som världens proffs! Gant förstod min minsta vink. Han gick framåt när han skulle,  han stannade och väntade när jag ville.  Han travade när han fick frågan.

När jag lämnade stallet idag var jag så sjukt nöjd. Nöjd med min fina häst, nöjd med mig själv och nöjd med att vi kunde kommunicera. Fan vad härligt livet är!

Gant ifrågasätter

Oj, oj...jag har två tonåringar hemma och en i stallet. Suck...Fast någonstans har det ändå sin tjusning, åtminstone med Gant ;)


Equiterapeuten kom idag och började med att ösa beröm över hur otroligt fin Gant blivit i kroppen. Han har musklat på sig ordentligt och halsen har blivit längre. Dessutom har han vuxit en del.
Eftersom jag ser Gant varje dag märker jag ju inte av skillnaden så det var kul att höra :)


Däremot fick equiterapeuten kämpa en del. Man kan ju säga att Gant inte var särskilt lättbehandlad idag. Nejdå, han skulle ifrågasätta precis allt, gång på gång. När han inte fick som han ville surnade han tillslut ihop och när allt var över drog han världens suck med andemeningen "sååå onödigt....puckon."


Däremot kunde vi snabbt konstatera efter behandlingen att hans enormt spända rygg blivit bättre med akupunktur och annat som utfördes. Nu väntar tre dagars linimentinpackning nattetid och sedan lättare arbete i 2-3 veckor innan han kan beräknas vara redo för träning igen.


Under tiden han rehabiliteras funderar jag på att jobba vidare med miljöträning. En presenning kan man ju alltid försöka ta sig över, eller hur? Det tar antagligen några dagar att få honom till det så det kan ju vara en utmärkt övning att ge sig på nu när det är läge för avsuttet och lugnare arbete.

Equiterapeut och spännande tider!

Imorgon är det äntligen dags! Equiterapeuten kommer på fm för att behandla Gant och hans trasiga rygg. Jag älskar att se henne jobba, hur hon tycks kunna kommunicera med hästarna med sitt mjuka sätt och att hästarna verkligen ger direkt respons på det hon vill uppnå. Man kan verkligen och bokstavligt talat SE på hästarna att de gillar behandlingen och funderar över vissa delar och älskar andra. Nu hoppas jag hon kan hjälpa Gant att ytterligare en gång få rätsida på ryggen.

Och spännande tider är det även på andra plan. Snart kommer jag att lansera mitt eget märke, till en början kommer det att finnas tävlingshuvor i annorlunda modeller och i begränsad upplaga. Ska bli jättekul att lansera detta!

Lek i hagen = skador

Ja, så var det dags igen. Vi vill att Gant ska ha kul med sina tre polare i hagen. Och de har kul. Lite väl häftigt blir det tyvärr iblan och nu var det åter igen dags för Gants länd att bli landad på. Av stallets största häst. Framhovarna landade på länden och nu rids inte Gant på ett tag igen då. Suck. Han är varm och stel i området och medan vi väntar på equiterapeuten blir det promenader och tömkörning. Vad gör man?
Gant verkade iallafall nöjd över lördagens skogspromenad;)

En utebana med trasigt lyse

Igår red vi på utebanan. I läbbiga hörnet var såklart belysningen trasig och det tog ett tag innan jag fick Gant att sluta fokusera på eventuella faror just där. När det väl gick att kommunicera dansade vi oss fram på banan. Skänkelvikning höger och vänster, som att dkära i smör som min tränare uttryckte det.
Vad oslagbart häftigt det är när man lyckas kommunicera med sin häst nästan utan hjälper. Man tänker - och så händer det! Mera sånt ;)

En pålle på tårna. En matte som en potatissäck.

Ha! Ibland är det skönt att inte vara rädd. Idag bestämde jag mig för att en uteritt på läskiga vägen helt själva inte alls skulle bli något problem. Gant har vilat ett par dagar och kan då vara extra på tårna. Det låtsades jag inte om och vi lunkade iväg genom skogsbrynet. Ganska snart insåg jag att Gant kände sig lite lost. Ehh, bara jag och matte? Här? Menar hon allvar eller? Ja, jag gjorde ju det. Den första biten gick helt lugnt till men när vi red ut på vägen ifrågasatte han mitt val av ridväg igen. "Nä, jag vill inte gå här, det är läbbigt". Ok, benen runt och lite tuffhet. "Jo, Gant. Vi SKA gå här". Bestämd och med blicken framåt lyckades jag lotsa honom förbi den hemska tunnan med eld (någon eldade ris, inte häst- i den) efter något hundratal meter till firades det födelsedag och ballonger på rad vajade friskt i vinden. "Baaaah! De där är väl inte ok i alka falk? Matte...vi måste dra!"

Nu visade det ju sig att det faktiskt var ballonger - inte T-rex:ar - som var upphängda på rad i stolparna så Gant fick lov att passera. Gant var på tårna och jag satt som en säck potatis för att signalera att iallafall jag var lugn. Jag försökte skingra hans tankar med att sicksacka mig fram i skänkelvikning. Gick bra tills han insåg att skänkelvikning nödvändigtvis inte innebär att man måste släppa fokus på omgivningen till 100 %. Gant upptäckte att han kunde klara det med bara 70 % fokus på rörelsen. Då hade han ju 30 % kvar till omgivningen. Han är inte osmart...

Efter att ha tagit oss halvvägs till målet kände jag att det var dags att bryta. Jag ville avsluta vår uteritt på ett positivt sätt och det fanns ingen anledning att pressa honom vidare. När vi kom tillbaka blev det dressyr på utebanan innan vi avslutade.
Imorgon fortsätter vi nog vår resa mot målet. Undrar just hur långt vi kommer då ;)

Jag dör

Jag dör snart av kärlek och beundran för Gant. Jag har inte så många ord just nu. Kanske ett par bilder kan förmedla det jag egentligen vill säga:

Och ja, den uppmärksamme ser att han rids på pessoabett (tygel i mittenring)  för tillfället. Lägg dock märke till den väldans mjuka handen, tygeln är slapp. Gant utvecklas för tillfället väldigt snabbt och de rusiga övergångarna trav - galopp är det inte mycket kvar av. All muskelbyggnad upp och nedför backar verkar ha givit resultat!

Hyrbil = Gant vilar

Min bil lämnades på service i morse. På em fick jag veta att den mådde sämre än vid inlämning och tyvärr måste övernatta. Det betyder hyrbil. Och det betyder djurfritt. Och djurfritt betyder inga hästhår. Blä. Så Gant fick vila idag.
Imorgon ska jag bara dit, om jag inte får tillbaka min bil åker jag ändå. Hästhår i hyrbilen? Jajamen! Det får bli som det blir.

Den långsiktiga planen vi haft är sedan ett tag uppnådd. Dags att sätta nya mål. Men det har jag inte hunnit fundera på idag, har haft fullt upp med annat :/

I solens stålar. Och ännu lite mer jobb...

I fredags blev det dressyr med lillmatte. Det är så kul att se de tillsammans! Gant börjar balansera upp sig bra och det blev en del galopparbete:)
De tränade på skänkelvikning, övergångar, ryggning och halter.

Lördagen bjöd på en dryga timmen lång uteritt med sällskap av stallets äldsta och klokaste ekipage. I solens strålar red vi i skogssnår och galopperade i full kareta på en härlig grusväg. Livet blir inte bättre än så!

Idag skulle vi ha tränat för min tidigare kollega och dressyrproffs, tyvärr hade jag lyckats förtränga att vi hade ett födelsedagsfirande att gå på så den fick jag ställa in. Men vi bokar en ny tid så snart det går.
Istället red vi ut själva en stund, vilket gick jättebra, sen tränade vi dressyr på utebanan. Gant gör så mycket framsteg nu att jag börjar fundera på att ge honom lite ledigt snart. Han gick så fint och även med hängande tyglar söker han sig själv i form. Till och med galoppen gick super idag! Ok att han fortfarande tenderar att rusa in i den men när vi väl var i galoppen gick det supersmidigt.

Ahh, vad vi älskar vår Gant! Att kunna "busrida" för att minuten efter gå som ett (nära nog, iallafall) dressyrekipage är så toppen!!

Och som om jag inte hade tillräckligt att göra är jag i startgroparna att lansera mitt företag. Det kräver mycket tid. Som jag egentligen inte har men nu råkar det vara hästrelaterat och då finns märkligt nog både energi och just tid.

Gant vilar, jag jobbar och bokar träning!

Ibland önskar jag att jag var Gant. En vilodag bara sådär. Få frukosten serverad, ha fri tillgång på käk hela dagen, kunna jamsa runt med polarna för att få komma in till en färdig middag när det börjar bli kallt ute. Hur nice vore inte det?

Men eftersom jag nu inte är Gant har jag först jobbat 8 timmar. Lite middag på det och sedan bokning av träning till söndag. Sen matteläxa med ena dottern följt av 2 timmars ideellt arbete eftersom jag är ansvarig för Svenska Hästars Värns deltagande på Sweden International Horse Show i år.  Phu, nu är jag liiite trött. Men imorgon är det fredag! Då blir det ridning eller kanske tömkörning och sen är det ju fredagsmys :)

Vi lär oss dansa

Vilket ridpass från himlen det blev idag! Gant har kanske insett att det där med att kuta ifrån arbetet inte riktigt funkar. Idag gick han som en klocka. Fin form och med en ovanligt hög bakbensaktivitet. Det bara flöt på och jag som tidigare haft stora problem med att kunna sitta ned i traven kunde göra det utan problem. Hans steg var korta men samtidigt fanns motorn på plats.
Fantastisk känsla! Vilken fin ponny vi har...:)

Sen har jag blivit medbjuden att gå på en clinic med Pedro Torres om någon vecka. Det blir säkert både lärorikt och kul!

Ett till ridpass i tonårens tecken

Min underbart söta och goa pålle fortsätter att testa både vårt och sitt eget tålamod. Idag startade Gant med att återuppta sitt vansinnigt roliga trick från igår. Att backa när vi ska sitta upp. Vi kämpade med det en liten stund på samma sätt som igår. Väl uppe i sadeln gick framskrittningen bra men så fort det var dags att arbeta försökte Gant sig på att bokstavligt talat springa ifrån jobbet. Suck...
Jag är inte den som hänger mig i bettet utan här fick jag istället köra ett stort antal övergångar för att han skulle lyssna på mig. Halter från skritt, från skritt till trav några steg och sedan tillbaka till skritt igen. Vi hann inte arbeta med så mycket annat idag, Gant kan vara väääldigt svårlärd när han sätter den sidan till ;)

Tidig morgonritt. Och larvfötter!

Idag var det min tur att ansvara för utsläppet. Jag var på plats 06:15 och fick ut alla hästar strax därefter. Märkligt att verkligen varenda häst i stallet är så himla trevliga att hantera! Det är verkligen bästa gänget.

Gant fick gå ut och smaska häsilage medan jag roade mig med att mocka, fixa mat och ta bort hår från schabrak. Väl klar med det hämtades han in igen och gjordes i ordning för en tur i skogen.

Ett fantastiskt sätt att fira in helgen. Det var rätt kallt men att rida runt i morgonfrosten och se solens första strålar är ju bara oslagbart. Nu har jag energi för hela nästa vecka.
Gant tog sig fram lugnt och fint, inte mycket att vara rädd för. Någon fågel förde lite liv och det måste man såklart spana in:

Annars flöt det på finfint! Tills vi kom till den nya grävmaskinen. Av modell mindre men den hade ju larvfötter. Det var Gant väldigt osäker på om det verkligen var ok. Efter lite lätt övertygelse från min sida tog vi oss förbi på ett fint sätt. Jag gillar verkligen Gant! Så tuff, stor och stark i hagen mot sina polare men mammig med mig. Och inte bara det. Tonåring ut i fingerspetsarna! Idag fick han för sig att det kanske går att smita från ridningen om man bara trasslar tillräckligt mycket så att matte ger upp. Värt att testa, tyckte Gant. Och nog testade han alltid. Varje gång jag närmade mig sadeln backade han. En helt ny taktik. Jaha, då var det dags för matte att visa att jag minsann också har några kort i rockärmen. 

Varje gång han ens tänkte på att backa tog jag ner hans huvud och bad honom gå runt sin egen framdel tills han stannat och vid varje stopp blev det beröm. Sådär höll vi på ett tag. Till slut gav han med sig och jag kunde kliva upp.

Hursomhelst, en härlig morgon!

Livet kom i vägen

Idag hade jag andra åtaganden i livet som resulterade i att Gant fick en vilodag. Jag klurar nu på hur jag ska kunna få honom att bjuda mer på hinder. Har någon ett bra tips så dela med er! Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska angripa det här. Vid löshoppningen var det lite samma sak, inte på alla rundor dock. Full fräs över första hindret för att sedan tappa mot nummer två.

Imorgon jobbar vi vidare med de övningar vi fick med oss från söndagens träning. Aktivera bakbenen! Möjligen slänger jag ut lite bommar också bara för att det är så bra att ta en sväng över de emellanåt. Annars kan ju Gant alltid få roa sig med att flytta runt de ;)

.

Studshopp och racerfart

Haha, idag var Gant i sitt ässe, pigg som tusan och ville bara springa och springa. Fort.
Vi startade med en kortare uteritt i skritt. Redan här tog han långa och snabba kliv, i uppförsbacken hade jag, som försökte hänga med till fots, ganska stora känningar i benen när vi äntligen kom upp...

Sen var det dags för uppvärmning i ridhuset innan studshoppning. Gant verkade ha outsinligt med energi och jag fick trava runt i ett överförfriskat tempo en god stund innan lill-sprallis lugnade sig något och vi kunde börja arbeta samlat. När han är så livsglad och susar runt i ren och skär glädje vägrar jag tvinga ner honom i form och tempo. Han är ung och jag väljer att låta honom ha kul en stund. Han jobbar om jag kräver det och därför kan jag också låta honom hållas emellanåt när han bara är glad och trivs.

Uppvärmningen var avklarad och vi styrde mot de tre studsen. Plötsligt var energin ganska osynlig. Anridningen var det inget fel på men efter första hindret sjönk tempot drastiskt ochnär vi passerade nummer tre hade jag tappat honom så totalt att han nästan stannade och klev över hindret. Ok, det här måste vi träna på.

Det blev några vändor studs innan vi avslutade för dagen och i slutet var det något bättre men inget större driv.
Gant vill nog helst av allt börja med monte :)

Stretchning

Efter gårdagens träningspass tog vi det lugnt idag och koncentrerade oss mest på en kort upprepning för att sen övergå till lite stretchning.
Imorgon blir det antingen en kortare uteritt eller vila. Det beror på om jag kan komna loss från jobbet innan det blir kolsvart ute...

Lektion avklarad

Nu har vi avslutat lektion 1 för just den här tränaren. Jag är HELT slut och både Gant och jag kommer garanterat att känna av det här i musklerna imorgon.
Min tanke var att öva galoppfattning men eftersom Gant fortfarande består av en separat fram- och bakdel och inte riktigt "hänger ihop" var det istället där fokus hamnade. Det är bara att böja sig för det faktum att hans kropp inte är redo än.

Så det blev voltarbete med syfte att aktivera inner bakben. Vi övade på att flytta ut bakdelen från volten, öka och minska voltens storlek och på att slipa vidare på den samlade traven.
Under Gants mjuka yta finns en ifrågasättande liten spjuver så här gäller det att vara tuff tillbaka men samtidigt väldigt mjuk. Han är ju verkligen ingen dum häst och han fattar snabbt vad som förväntas av honom men samtidigt funderar han över varför och om det verkligen ska vara nödvändigt.

När Gant kom ner i tempo och mjuknat ordentligt var det dags att arbeta på en liten, liten åtta. När vi väl fann varandra var det riktigt coolt att känna kommunikationen och förståelsen mellan oss.

Träningen var hur nyttig som helst! Nu kör vi på själva några dagar och ser hur det går. Sen bokas nästa träning in :)

Ihopsläpp

Det verkar som om Gant fått en polare! Idag släpptes den nya valacken in till grabb-flocken och det gick som ingenting. Gant visade lite snyggt att han bestämmer och sen var den saken ur världen. Efter några timmar hittade jag Gant och nykomlingen stå och småbusa, de två verkar gilla varandra och jag misstänker att det kommer bli en del bus framöver.

Den lilla flocken är väldigt fin; kolla in alla olika täckningar:

Imorgon är det dags för träning med min vän och tillika GrandPrix- ryttare, ska bli sjukt kul!

7 steg fram och INGET bak!

Den här veckan har verkligen gått upp och ned. Veckan inleddes super-skrajsen Gant. Löv dom blåste runt var livsfarliga, bilar som kom bakifrån likaså. Han var så skraj att han till och med fjantade runt när jag ledde honom på gårdsplan! Det var så olikt honom att spekulationerna drog igång, främst hos mig. Ett tag funderade jag allvarligt på om nånting var riktigt, riktigt fel med honom. Kanske borde en veterinär kolla upp honom? Inget har ju förändrats vad gäller foder och rutiner.
Så vad kunde denna plötsliga rädsla komma ifrån?
Ja, det lär vi ju aldrig få veta. Växtverk? Pälssättning? Tonårsfasoner?
Bra fråga.
Till min enormt stora glädje och lättnad var han lika plötsligt sig själv idag  Lugn och trygg och inte ett enda litet monster i någon buske. Helt sjukt underbart!

I ridningen visade han också sin bästa sida. Inte nog med att traven blivit lugnare, han söker sig till fin form i ALLA gångarter. Bästa hästen<3

Samlad galopp :)

Jahaja. Dags att erkänna sig besegrad. Det har nämligen blivit tydligt att lillmatte (liten och liten...men ändå. Mindre än mig) rider Gant bättre än vad jag gör. Idag fick jag äran att rida fram och sedan hoppade lillmatte upp. Gant gick jättefint och bjöd på en SAMLAD galopp. Det var banne mig första gången. Kanske känner han på sig att det blir andra bullar av på söndagens träning, hehe, och vill visa att han minsann kan.

Hur det än är med den saken så ser jag verkligen fram emot söndag. Att få träna för min tidigare kollega och jätteduktiga vän ska bli superkul! Som sagt, Gant har ju inte riktigt varit i form tidigare men nu är han SÅ jädra snygg i kroppen. Han har en motor som är mer på än av och han vill verkligen lära sig, han lyssnar och gör det man ber om. En suverän häst vi har hittat.
Ärligt talat, vem kunde tro att det skulle bli så här bra?
Man åker och tittar på en häst, magkänslan säger ja. Och sen kör man. På vinst eller förlust. I vårat fall blev det en rejäl vinst.

Teknik :(

Blä och fy! Nu är det över en vecka sedan vi löshoppade Gant och fortfarande ingen film här. Har försökt ladda upp både direkt och via youtube men det går inte! Ni som vill se får helt enkelt söka på Youtube på "Löshoppning Gant 150921" för nu ger jag faktiskt upp!

I övrigt har veckan med Gant bjudit på blandade upplevelser. Vi har ridit ut ett par gånger, tränat dressyr och haft rejält med miljöträning.

På uteritterna bjöd Gant på en trevlig överraskning, han gick i huuuur fin form som helst! Antar att det har med motorn där bak att göra, den var sannerligen påslagen, samt att han är i superfin kondition nu.

Sen vart det ju miljöträning också. Mina medhjälpare for runt (mestadels bakom Gant) med påsar och diverse högljudda saker. Gant reagerade ganska lamt när vi utförde vår lilla cirkus på utebanan. När vi sen tog oss vidare ut i naturen blev det lite mer spännande. Han reagerade ganska mycket till en början och försökte fly. Ändå var han så cool att när den löplina han hade tog slut kom han tillbaka in till mig igen. Efter en ganska god stund förlikade han sig med oljudet och lugnade ner sig totalt. Skönt!

Och så dressyren, nu händer det grejer! Gant har plötsligt och som en blixt från klar himmel lärt sig att trava sakta. Sakta. Vilken känsla!! Han är så duktig :)

Nu spinner vi vidare på flytet vi har just nu och har träning inbokad med en fantastisk dressyrryttare. Hon tävlar på hög nivå och ska ffa hjälpa oss att få till galoppfattningarna lite bättre.

Men. Och det finns ju dessvärre ofta ett men. Grabbarna i hagen får en ny kompis och på lördag morgon ska han in till de. Jag vet inte alls hur Gant kommer att reagera på den nya hästen. Han har ju tagit på sig ledarrollen och som flockledare vet jag inte alls hur han beter sig. Och hur den nya är...ja, det får vi se!
Hoppas nu på att de sköter sig så vi slipper skador. Jag hatar ihopsläpp.

Gårdagens löshoppning och dagens träning

Igår löshoppade vi Gant och han taggade till ordentligt, det blev både luftsprång och språng över hinder ;) Han tyckte att det var riktigt kul! När han hoppat en runda vände han tillbaka mot hindrena för då måste de ju i vanlig ordning undersökas närmre, haha.
Film blev det också men mobilen saknar utrymme och datorn har lagt ner så jag kan inte dela filmen än. Ska rensa lite men sen får ni se hur det gick till.

Idag var det lillmattes tur att rida, de körde konditionsträning och övade på att Gant ska förstå att han faktiskt bara får sakta av om HON vill. Det blev ett bra pass och det var som vanligt nyttigt att se honom från läktaren och inte från ryggen :)

Djupa tankar en söndag kväll

Vet ni att ibland funderar jag på livet med Gant. Om han skulle skadas så illa att han behövde avlivas, ja, då kan de avliva mig med. Precis som med resten av min älskade familj skulle jag aldrig klara av att leva utan någon av dem. Såklart man överlever, jag förlorade min pappa när jag var 16 men det är så galet att föreställa sig ett liv utan de man verkligen trivs  och har det bra med.
Gant är en av de få som betyder allt för mig. Jag funderar ofta för mig själv hur det blev som det blev. Gant tillhör verkligen min familj, han är allt annat än "bara en häst".

Här lyser flitens lampa

Gant och hans team befinner sig just nu i en stark uppåt-spiral. Allt går toppen och vi har mycket på gång samtidigt, både hjärngympa i form av miljöträning och kroppen får sitt genom stretchning och styrketräning.

Ryggningar har tex aldrig varit Gants stora styrka. Ibland har vi fått till det men emellanåt väljer han att spana på stjärnorna och gå emot bettet. Nu tar vi tag i det här en gång för allaoch backar även det här bandet. Vi har gått ned på marknivå och nöter in back- kommandot stenhårt avsuttet. Vårt kommando för "backa" består dels av att helt enkelt säga "back" samtidigt som ett lätt tryck ges bakåt via tyglarna. Utöver detta används ett spö för att peta till lätt på ena framhovens kronrand. Vanligtvis får detta hästarna att backa och här är inte Gant något undantag. Efter att vi tränat vidare på det här är tanken att köra samma visa fast uppsuttet. Medhjälparen på marken får peta på kronranden medan ryttaren säger "back" och tar en lätt förhållning samtidigt som skänkeln flyttas en aning bakåt.
Ska bli kul att se om vi kan få rätsida på ryggningarna!

Och apropå styrketräning står löshoppning på schemat imorgon, det ser vi verkligen fram emot och hoppas på en liten film :)

...och vi går framåt!

Idag blev det ett riktigt schysst dressyrpass - i ridhuset!
Han var lugn även vid kortsidan idag! Vi tränade bl.a på övergångar trav/galopp och det gick bra. Gant har en tendens att rusa in i galoppen och idag fokuserade vi på stärkande övningar så att han ska orka bära sig bättre.

Gant är verkligen världens bästa häst och jag kommer alltid att förundras över och aldrig att förstå att någon person LÄMNADE honom i en hage. Vilket pucko!

Vi går tillbaka

Av någon anledning har Gant de senaste dagarna varit lite nervig. Det är det där med spöken som jag skrivit om i tidigare inlägg. Man har ju ingen aning om vad som rör sig i huvudet på hästen men allt läbbigt är högst verkligt för dem. Gants spöken har ju blivit mindre men inte är de borta så nu fick jag nog. Jag måste hjälpa honom.

Vi började i ridhuset där han visat nervositet vid ena kortsidan. Först longerades han i alla gångarter för att få bort lite energi. Vi bytte gångarter ofta för att han skulle koncentrera sig på mig och inte på eventuella rovdjur som kunde hålla till i väggarna. När longeringen var avklarad fortsatte vi med ledarskaps- och tillitsövningar. Under tiden jag ledde honom runt i ridhuset fick han stanna, backa ett par steg och sänka huvudet varje gång han spände sig. Det blev några rundor i varje varv. Gant svarade jättefint och övningen avbröts när han gick runt hela ridhuset (inklusive läbbiga kortsidan) lugnt och avspänt.

Nästa övning gick ut på att träna på hans plötsligt uppkomna bakskygghet. Han bryr sig inte om att täcken läggs på eller att man själv går bakom, däremot reagerar han på bilar som dyker upp och tror att det hoppar fram troll ur buskarna bakom honom.
Här började jag med att vifta runt en handduk av modell större bakom honom. I början spändr han sig, hoppade till och trampade runt sidledes en stund. Jag babblade på lugnande och brydde mig inte om hans sidvärtsrörelser. Gant insåg att handduken inte skulle attackera och stannade. Här blev det massor av beröm och klappar innan jag gick vidare med att stryka handduken längs hans kropp. Han var sjukt duktig och reagerade inte något mer på den handduken, även när jag sedan upprepade mitt viftande och tjoande bakom honom.
Sen åkte plastpåsen fram, han luktade på den och reagerade inte alls på att jag prasslade runt med den över hans kropp. Ska tillägga här att han aldrig varit rädd för plastpåsar men nu ville jag testa hans bakskygghet med den för att se hans reaktion.
Lite lungt viftande med den bakom honom gav en liten reaktion som snabbt gick över. Intensiteten av påsens prasslande ökades och reaktion. Här gjorde jag exakt på samma sätt som med handduken. Lät honom smita åt sidan tills han stannade.

Som om inte det räckt på en dag gick vi ut mot bilvägen. Här går en hel del tung trafik förbi så jag vände upp hans bakparti mot vägen, tog ner hans huvud och väntade på ett stort fordon. Flera bilar passerade först och han reagerade lite. Vid varje bil som kom bad jag honom ta ner huvudet och medan bilarna passerade strök och klappade jag hans hals. Det dröjde inte länge innan den lastbilen och bussen for förbi. Samma sak nu, ner med huvudet och beröm. Snart struntade han i trafiken bakom sig och strosade runt för att norpa åt sig lite grästuvor. Här valde jag att avbryta och på väg upp mot stallet gick han bredvid mig med huvudet självmant sänkt och tuggade förnöjt.

Nu undrar jag bara varför jag inte gjorde det här för drygt en vecka sedan. Rätt som det är kan våra hästar falla tillbaka av olika anledningar och då måste vi vara där och visa vägen. Jag har lärt mig en läxa.

Lillmatte räddar en sjukling

Aww, min envisa förkyldning ger sig aldrig! Det har gått en och en halv vecka men hostan, tröttheten i kroppen och svullnaden i bihålorna hänger kvar som ett plåster.
Men Gant behöver ju röra på sig oavsett hur jag mår och där kommer lillmatte väl till pass. Hon och Gant tog ett pass på utebanan och det gick riktigt bra! Det är härligt att se deras samspel <3
Det blev en hel del travande och han gick lösgjort och fint i slutet av passet.
Imorgon kanske det blir en vilodag sen hoppas jag på att jag ska orka upp i sadeln igen.

Ormar, fyrkanter med vändning och gräs

Som sagt, ormar, fyrkanter med vändning och gräs blev det idag:)
Ormar i form av lösgörande små bågar över långsidorna och fyrkanter med kvartsvändningar i hörnorna.
Skänkelvikningen står just nu i fokus, målet är såklart att få till en riktig fullpottare. Gant fattar mina hjälper men finputset blir man ju aldrig klar med, eller hur?

Efter ett bra ridpass måste man ju få smaska på lite gräs!

Spöken finns- men de har krympt

Gant är fortfarande övertygad om att spöken finns men de har krympt. Eftersom jag inte har lust att valsa runt i ridhuset när det är träning på schemat och fint väder fick pålle vackert förpassa sig till utebanan idag.
Igår var spökena oss övermäktiga så då blev det ridhus. Fegt av mig men idag vägrade jag rida inomhus. Det är ju faktiskt min uppgift att lotsa honom förbi eventuella faror.

Efter 20 minuter av skrajsna blickar gav han med sig och vi fick till det. Vi avslutade avslappnat och det var så skönt!

Sen fick jag till en bild som representerar vårt förhållande:)

Vi leker och njuter av livet!

På tårna

Idag blåste det ganska friskt så Gant var riktigt på tårna. Vi startade på utebanan men jag insåg mig snabbt besegrad av Gants nerver så det fick bli ridhuset istället.
Hans rygg behöver fortfarande rehabiliteras så därför jobbade vi mest i den långa och låga formen. Efter en 10 min framskrittning på lång tygel blev det halter och ryggningar. Trav i serpentiner och skänkelvikning i trav. Han är så duktig vår lilla grabb!

Passet avslutades med avsutten skritt. Jag lotsade runt honom och han följde som vanligt snällt efter.
Imorgon kan det bli lite hoppning :)

Energiknippe

Jag har legat sjuk i veckan och Gant har fått vila i fyra dagar. Nu är han ett riktigt energiknippe, trots att han busar med grabbarna i hagen hela dagarna. Dagens ridpass gick därför mest ut på att kolla att gas/broms fungerade och att han inte körde rodeo i galoppen. Jag kan ju säga att gasen fungerade alldeles utmärkt, bromsen fanns på plats även om det dröjde ovanligt länge...Rodeon i galoppen uteblev sånär som på ett litet glädjeskutt.
Ett helt ok pass, med andra ord. Planerna för imorgon är inte spikade än men antagligen blir det en vända i naturen.

Världens bästa regntäcke!

Idag har det regnat ungefär 40 mm och ni vet ju hur bra regntäcken kan vara. En i stallet fick byta täcke 3(!) gånger idag. Gant har ett nytt täcke som inte behövde bytas en enda gång. Täcket har 1200 d ripstop och vattenpelare 3000 mm. Intressant att se hur täcket klarat dagen. Gant släpptes ut vid 06:30 och efter konstant regnande hämtade jag in honom vid 16:00 för ett träningspass. Här är bilder på det dyngsura täcket:

Täcket åkte av med spänning och så här såg det ut under:

Inte illa, va!? Jag utser det här till det första regntäcket jag ägt som håller vad det lovar. Det är ett Horze "Supreme Avalanche PRO regntäcke". För ynka 879:- får du ett riktigt bra regntäcje. Dessutom är det det första på marknaden med tre tvättars garanti! Super!!

Skogen rockar

Jag förvånas över mig själv iblan. Är verkligen ingen skogsmäniska, att leta svamp och bär eller bara mysa runt i skogen kan de som gillar det göra. Inte jag. Konstigt hur inställningen ändras så fort jag kommer upp på hästryggen. Idag lufsade vi runt med sällskap av ett ekipage till. Under den timmen vi red ute var väl ca 90 % i skogen och det var heeeelt underbart! Gant fick fundera över vart benen skulle placeras för att missa stenar, rötter och pinnar. Jag fick tänka på att hjälpa honom med balansrn. Vi tog oss igenom buskage och tränga passager utan problem. Gant imponerar på mig - varje dag men på olika sätt.

När vi kom tillbaka vart det race i hagen med grabbarna. Det går jättebra för våra tre valackar, de har superkul ihop och inget bråk har uppstått. Varje minut i stallet ger mig så mycket tillbaka!

Jädrar hur det blev!

Tänk att en del misstag man gör kan bli så helt rätt! Idag red vi ut själva en stund och fortsatte sedan på utebanan. Gant sprattlade runt rejält i galoppen på uteritten av glädje så vi fortsatte med lite galopparbete på banan. Han har varit svår att samla i galoppen men eftersom jag inte ville flyga av försökte vi oss på samling. Och jädrar vad klättrandet upp och ned för backar har byggt muskler! Han bar sig superfint i galoppen när jag väl lyckats korta steget med bibehållen energi.
Jag tog in honom på en volt för att lugna tempot, red ut på spåret och sen volt igen. Den här gången missförstog vi varandra, jag gav antagligen lite väl tydliga hjälper och till min stora förvåning genomförde han vad som mest kan liknas vid en kvarts piruett i galopp!

Det finns inte ord nog att beskriva viljen fantastisk känsla det var. All vår styrketräning ger resultat! Ingen obalans och med fin bärighet. Lycka!

Efter en arbetsvecka med överfull kalender och viss stress käbde jag mig mer död än lecande när jag åkte till stallet. Jag hade ingen lust alls, ville bara slockna på soffan. Tänkteatt Gant inte dör av att vila en dag till. Men sen tänkte jag om. Ok, JAG är trött och sluten. Gant behöver motioneras för att må bra. Och vad gör man inte för sin älskade pålle?
Jag är SÅ glad att jag tog mig i kragen för när jag lämnade en nöjd Gant i sin box med kraftfoder och hö kände jag mig piggare än jag gjort på hela dagen.

Hmm...storleken har ingen betydelse

Så var det klarlagt. Iallafall spelar storleken ingen som helst roll i hästvärlden. Gants fina hagkompis är såld så nu testar vi att släppa ihop stallets tre valackar på 3, 5 och 8 år. De två andra mäter 170 och mer i mankhöjd medan Gant stoltserar med sina 146.
Men gissa vem som utnämnt sig själv till kung i hagen? Det ser rätt lustigt ut när lillgrabben föser undan två dinosaurier.

Kolla in Gants kroppsspråk...

Ska bli intressant och se vad som händer framöver, om den tidigare ledarhästen tänker slå tillbaka eller kanske är han nöjd med sin tidigare insats som stonas ledare och vill dra sig tillbaka.

Hur det än går med det var det ändå oerhört skönt att se att Gant sa ifrån på ett mycket bra sätt. "Ok, kom inte för nära. Då föser jag bort dig. Vet hut yngling, den tidigare ledaren är MIN polare. Men du kan ju få stå här och äta vid mig, om du vill."
Nu kan jag bara hoppas att de inte leker sönder varandra...det har ju hänt tidigare och då blev det flera veckors rehabilitering.

Igår ösregnade det hela dagen så uteritten ställdes in och det fick bli träning i ridhuset istället. Och vilken träning! Gant gick som en klocka. Efter rekommendation från equiterapeuten ska Gant helst jobbas i en lång, låg form. Vi har haft en viss resa att komma dit men nu har det fallit på plats! Så härligt när det funkar. Bakbensaktiviteten ökar och hans snubblande är plötsligt som bortblåst.
Idag fick han vila men jag ser redan fram emot morgondagens uteritt :)

Vem ska man tro på? Och tusen frågor...

Mitt hästliv har aldrig varit en källa till ilska och oro, tills idag. Ni som känner till DiLevas sång "Vem ska man tro på" fattar vilken melodi som just nu spelas upp i min arma hjärna.
Gant har ju under en tid haft lätt för att "tappa"ett av bakbenen och då särskilt i trav. Någon ger mig rådet att inte "rida igenom honom" utan låta honom placera huvud och rygg där han själv vill. Ok, då gör jag det. Det kommer ändå från någon jag litar på. Sen kommer det andra rådet, även det från någon jag anser kunnig. "Nej, han tappar ju baken för att han inte har något driv. Det måste ju komma bakifrån, rid på pch ställ krav". Jag testade det och Gant snubblade någon enstaka gång i en avsaktning. Bra, tack för de två HELT olika råden.

Men gå på känsla och erfarenhet säger någon annan. Jag kanske har en felaktig känsla och hur sjutton ska jag kunna ha erfarenhet av alla möjliga tillstånd och händelser? Det har inte jag. Så nu sitter jag här och känner mig både arg, ledsen, frustrerad och inte minst okunnig.

Men de råd jag får väcker också andra frågor hos mig. Ta bara exemplet med placeringen av hästens huvud. Varför är det ens viktigt? Jag kan ju iofs hålla med om att även jag skulle tycka det såg lite konstigt ut om dressyrpållarna gick med skallen i vädret. Antagligen skulle de inte klara hälften av programmet med huvudet där heller. Men ändå, är det rätt?
Ta dressyrhästen och westernhästen, se de göra det de är ämnade för på en delad skärm. HUR olika tränar vi inte hästarna att bära sig?
Är det klokt? Vad händer med våra hästars kroppar egentligen?
Jag menar, om en lodposition (bakom lod tänker jag inte ens kommentera då det är helt vansinnigt sjukt enligt mig) vore naturlig och bra för hästens kropp, varför struttar inte vildhästarna omkring så på prärien då? Eller, varför går de inte så fatalt mycket "på bogarna" att de nästan tippar framstupa?

Jag fattar att det med dagens uppfödning och anpassning till våra egna önskemål om hästens användning inte går att jämföra med vildhästen som jag gör. Men väcker det ändå inte en tanke?

Skrattar mig ur sadeln :)

Ibland får Gant mig att skratta så okontrollerat att jag nästan ramlar ur sadeln. Ingen annan häst har kunnat få mig så fullständigt lycklig och att brista ut i ett gapskratt så som han kan.
Uteritten idag blev en sån ritt. Vi började på ridbanan med lite övningar i skritt och trav för att bli av med lite skraj-hormoner som annars kan stöka till det när vi rider ut själva. Sen bar det av. Tanken var från början att vi bara skulle skritta på i friskt tempo. Men så blev det inte riktigt. Gant fick kämpa sig nerför en backe och sen fick han syn på raksträckan framför. "Matte, trav? Vill, vill!" Ok, varför inte? Traven övergick ganska snart från lugn till full speed. Han var så lycklig! Varför hålla in när han njuter så? En liten stund senare frågar han snällt om lite galopp kanske kunde gå för sig. Nu var det ett tag sedan vi galopperade eftersom han visat obehag i galoppen. Kunde inte känna mig säker på om han skulle ha ont och protestera. Efter någon millisekund bestämde jag mig för att det fick bära eller brista. Gant ville så sjukt gärna så då blev det galopp. Det gick helt utan krumbukter vilket betyder att det inte var särskilt obehagligt:)

När Gant får såna infall och bara vill, vill, vill och faktiskt blir lite trixig att hålla in, det är då det händer. Jag skrattar nästan ihjäl mig! Jag blir så lycklig när han är det och hans framåtbjudning blir så enorm att jag emellanåt har vissa problem att hålla mig kvar. Inte minst för att hela min kropp blir som spagetti. Av glädje och lycka.

Gant, Gant...

Igår när jag var upp för att linimenta Gant visade han sin busiga och nyfikna sida och jag lyckades få det på bild. Här är när han upptäckte att jag lagt något kul i hagen:

Just flaskan med liniment var extra kul. Antagligen lagom mjuk att bita på...

Under dagens ridpass blev det både uteritt och lättare arbete på ridbanan. På ridbanan fanns en bom och fyra koner. De stal Gants uppmärksamhet. Konerna roade han sig med att bita tag i och flytta omkring. Bommen sparkade han till sig, backade och gjorde om samma sak om och om igen. Hade vi inte avslutat hade han säkert stått där ännu. Vår nyfikna buse har man rätt kul åt ;)

Lugnt och fint för hållbarhet

Så kom då equiterapeuten för behandling. Inte konstigt att Gant tjurat ihop så fort man begärt något av honom. Låsning i vänster höft och knä, han rör sig som i en sluta med bakdelen och snubblar rätt ofta. Även på ridbanan där vi faktiskt inte har varken rötter eller stenar ;)
Blä och fy men tur att det finns hjälp!
Nu blir det liniment på aktuella delar i en vecka samt en träning där vi inte ska sträva efter genomarbetning eller form. Ut i skogen och låta honom placera skallen där han själv vill.
Eftersom han har haft en del problem ända sen början så kommer vi fortsätta vårt lugna tempo.
Equiterapeuten anlitas om 4 veckor igen för att vi ska kunna komma tillrätta med hans kropp någon gång.
Han har liksom ingen koll på sina kroppsdelar och under behandlingen kunde vi se på honom hur förvånad han blev över att de muskler equiterapeuten jobbade med överhuvudtaget fanns där. Lilla pålle, vad mer kan vi göra?

Skrittarbete

Uteritt i solen blev det i eftermiddags. Red ut själv med Gant och lite nipprig var han, såg ett par hästätande monster men annars tog vi oss runt vår ridväg på ett lugnt och trevligt sätt.
Efter den lilla turen i skogen blev det skrittarbete på volten. Vi höll oss till skritt och lite trav eftersom han verkar irriterad i bakpartiet. Växtvärk?
Tömkörningen verkar redan ge lite resultat då Gant tidigt under ridpasset söker sig framåt-nedåt. Vi jobbar en del med ffa rygg- och bukmuskler nu :)

Fredag = equiterapeut!

Så himla tajmat det kan bli ibland! Vår fantastiska equiterapeut var bokad att komma till ett par andra hästar i stallet på fredag har tid att ta sig an Gant också. Eftersom han växer och visar obehag i galoppen känns det super att hon kommer:)
Alltid skönt att få en genomgång och bra behandling.
Planeringen inför hösten är klar och nu ska den verkställas. Det kommer att bli 2 dagar uteritt i veckan,  2 dagar tömkörning och en femte dag med hoppning eller dressyr. Muskler och kondition står högt på listan!

Gel-pad på!

Idag åkte gel-padden på för vi skulle rida ut. Den hjälpte otroligt mycket och Gant visade inga tecken på obehag i skritt eller trav. Jag lånade en ponny, lillmatte Frida fick äran att rida Gant och sen var det ytterligare ett ekipage med. Gant och en av de andra är bara 5 år men fullständigt trafiksäkra. Det som fick de båda yngre förmågorna att skutta ett steg åt sidan var när en man klev fram bakom ett par buskar med vattenslangen i högsta hugg. Men de är så sköna, det händer liksom inget mer än så.

Eftet uteritten blev det lite lek på ridbanan där det byttes lite hästar. Det är så nyttigt att rida andra hästar emellanåt. Man blir så insnöad på sin egen men när jag sitter upp på en annan häst blir jag i princip alltid inspirerad. Den inspirationen tar jag sen med mig i träningen med Gant.

Sadlar och tömkörning - lektion 2

Jaha, så var det dags igen för lite utrustningsproblem. Gant växer som tusan men tyvärr bara i bakpartiet vilket såklart gör att sadlarna glider fram. Igår fick vi veta av honom att sadeln minsann inte sitter där den ska genom en back ut-protest i första galoppsprånget. Bra att han säger ifrån! Sadeln åkte av snart som tusan och resterande ritt fick bli barbacka.  Suck och stön, men mitt i all känsla av hopplöshet packar hyresvärden upp en helt ny gelpad att lägga framtill. "Testa den här!" Tänk så underbart det är i vårat stall, här finns hjälpsamhet, inte konkurrens. Vi gläds med varandra och sörjer ihop. Det är just så jag tycker det ska vara.

Oavsett gelpadd så är det inte hela världen att Gants kropp just nu är rätt oproportionerlig, jag vill ju tömköra :)
Så idag fortsatte vi där vi slutade sist. Under de dryga 30 min vi höll på försökte han bara vända två gånger.  Men se nu var matte snabb på yttertygeln och lyckades fånga upp honom innan vi trasslade till det!
Annars var det upprepning med svängandet, serpentiner och volter blev det och såklart halter, ryggningar och så framåt igen efter det. Snacka om att vi ligger på en basic-nivå om ens det men någonstans måste man ju börja. Lite trav testade vi också och med Gants stora och luftiga steg var det bara för matte att haka på. Det gick bra och när jag åkte ifrån stallet infann sig den där sköna känslan av att ha lyckats. Gant och jag förstod varandra :)

Tömkörning - lektion 1

Idag genomförde Gant och jag lektion nummer ett i tömkörning. Vi har ju testat på det själva ett par gånger tidigare. Första gången gick det jättebra och andra var en katastrof. Jag bestämde mig innan sommaren för att ta tag i det här. Just tömkörning som träningsform mellan uppsuttna pass är något jag tror stenhårt på. Gant behöver bygga muskler utan vikten av ryttare.

Den första lektionen ägnades åt att jag lärde mig:

• Vart jag ska placera mig. Jag hamnar lätt för långt bakom Gant så jag fick öva på att hålla mig på insidan. Men jädrar vad lätt det är att hamna bakom!
• Att jag hela tiden måste påminna mig själv om vart jag har mina händer. Har en tendens att hålla de högt, högt när de i själva verket gör sig bäst lågt.
• Hur jag ska kommunicera med Gant för att vi ska förstå varandra. Jag vill fram, Gant vill stå still, eller samma önskan från min sida med Gant vill vända.

Ett tag tycker jag vi lunkar på rätt bra och då får jag höra:

- Har du något där framme i tömmarna, eller?

Ja, just det. Det går ju faktiskt en häst där som jag kanske skulle försöka jobba lite med också.  

- Har du kontakt på yttertygeln?

Jag har full koll på både den och pisken. Eller inte...:/

Det var en väldigt bra lektion. Vi kanske kan lära oss det här tillsammans,  jag och Gant. Det ser faktiskt så ut :)

Värdelös luskam

För alla jätteintresserade kan jag berätta att luskammen som medel i kamp mot styngflugans ägg var fullständigt kass. Äggen gled fint igenom kammen för att bli kvar exakt där de satt. Ett superbra tips, verkligen... Som tur var hade Gant iallafall inte mer än en handfull att plocka bort idag. Det var säkert lämningar sen sist som jag missat och där blev det nagelmetoden igen. Verkar vara den jag får använda.

När äggen väl var borta blev det en runda på banan och efter det en skogspromenad. Gant är pigg och glad och trampar på dit man styr. Han har blivit sjukt duktig på att ridas ut. Ett monster i en buske och han hoppar till och fryser fast en sekund sen lallar han vidare som inget hänt. Härligt!

Ska ta tag i tömkörningen nu, min fantastiska hyresvärd kommer att hjälpa mig så att jag får lära mig. Är ju kass på det men vill så gärna lära mig så det ser jag fram emot :)

Styngflugans ägg

Nu börjas det igen...styngflugelarver på framben och bog. Blä. De är så äckliga, kanske inte som ägg men om man kan deras livscykel så vill man inte befatta sig med de små kräken :(
Idag ägnade jag nog en halvtimme åt att plocka bort de ett efter ett. Med naglarna.
Efter att ha läst igenom det mesta om hur man blir av med, och kanske också lyckas decimera antalet har jag en strategi klar. En luskam i plast från Apoteket ska med till stallet imorgon. Förhoppningsvis går det mycket enklare (och fortare) att få bort de med hjälp av den. Sen åker glanssprayen fram och ben/bog får sig en dust. Av ngn anledning ska det hjälpa. Vi får väl se! :)

Efter en väldans lång vila har vi nu börjat sätta igång Gant så smått. I förrgår fick vi börja med några varv på ridbanan eftersom energiknippet var rätt på, kan man säga. Jag skonade såklart lillmatte från krumbukterna och satt upp själv först. Han var smart och insåg ganska omgående att det inte är helt uppskattat med luftakrobatik när man har någon på ryggen. När han lugnat ner sig fick lillmatte hoppa upp så tog vi en härlig promenad i skogen :)

Så var det dags igen

Tänk att hästskor kan slitas så mycket trots att pållen går på bete. Verkningen är ju nödvändig ändå och det är ju såklart inte bara gröngräs som skorna slits mot. Men ändå.
Gants hovar blev i vanlig ordning mycket fint verkade och kräsen-fia jag är glad att det blir så bra varenda gång ;)
Vilan för lillgrabben fortsätter och viktkurvan pekar uppåt, yes!! Det är inte bara vikten som ökar. Gants bakparti är just nu högre än vanligt och man ser en nedförsbacke om man kollar på honom från sidan. Nu kan jag bara hoppas att framdelen växer ikapp snart så att inte sadeln hamnar på manken.

Men en livsglad krabat,  det är han allt. När han släpptes i hagen efter skoning, pyssel och mys la han av en rad luftkonster. Jag borde filmat men vart så uppslukad av hans glädjeskutt att jag inte ville slita ögonen från honom.

Någon veckas vila återstår sen jädrar ska vi ut och köra konditionsarbete i skogen! :)

Inget går upp mot en schysst hagkompis

Gant fortsätter sin resa i det paradis han befinner sig i; bete och vila.
Han och polaren i hagen har fäst sig rejält vid varandra, oavsett hur kort tid de varit ifrån varandra gnäggar de längtandes när den som varit utanför hagen kommer tillbaka. Häromdagen var Gant ute en sväng och när han kom tillbaka igen var det lycka:

Puss då, fast lite sur är jag för att du drog...

Nu står hon där igen och ingen morot i syne va?

Ingen morot, inget gos. Vi drar!

Nyfikenhet, växande och ändrade planer

Äntligen börjar Gants betande så sakteliga ge resultat! Han har gått upp i vikt (varje gram uppskattas av matte) och han har nog faktiskt ökat lite på höjden också. Allt detta gör att jag ändrar mina planer och han kommer att få en längre vila än vad jag planerat från början.  Trist för oss men jag tror att det blir superbra för honom. Sedan han kom till oss i november har han inte haft någon tillväxtperiod och han har hela tiden mätts till 146. Jag ska försöka hålla mig ett par veckor till innan jag mäter igen :)
Inte för att jag bryr mig om hur hög han tänker bli men en 5-åring ska ju växa...Jag vill att han ska må bra och få i sig det han behöver så att han kan bli en stark och hållbar häst.

Gants nyfikenhet är svår att stilla. Så fort man kommer med något nytt ska det undersökas.Idag var det mobilen som återigen stod i fokus när jag försökte ta lite bilder;

Kära läsare

Jättekul att ni följer Gant och hans lilla team i med och motgång :)
Sitter ute och njuter av kvällen då jag just i detta nu hör slamret av hovar på asfaltsvägen nedanför. Härligt! Någon tar en mysig uteritt och jag dör av längtan. Jag vill så gärna hoppa upp och rida jag med. Gant har snart haft helvila 2 1/2 vecka och det har varit plågsamt! En del är glada över att få vara lediga när hästen vilar men jag är en rastlös själ. Eftersom Gant inte gått så hårt under våren är det troligt och mycket möjligt att jag tar ett lätt tömkörningspass med honom imorgon. Planen är att just tömköra igång honom. Jag är ju som sagt låååångt ifrån ens hyfsat bra på det men jag kommer få hjälp vilket är toppen!

Låt det nu genast bli "i morgon" så jag får lära mig mer om hur jag kommunicerar med min häst från marken!

Dagens fråga: kan man ge olja till sin häst?

Såklart man kan! Det finns många åsikter när det kommer till olja (som med allt annat) men jag valde att testa eftersom Gant behöver både fett och energi.
Dessutom tvistar både lärde och olärde om vad för slags olja man kan och bör ge. Rapsolja innehöll tidigare ämnen som till och med var rent skadliga för hästar. Lyckligtvis är de ämnena borta sedan åratal.

Behöver man köpa en speciell olja tillverkad just för häst? Nej, forskning har visat att det inte alls är nödvändigt. Det går hur bra som helst att använda raps-, majs-, solros- eller matolja. Det som dock absolut ska undvikas är frityrolja. Så jag valde att åka till närmaste matbutik och köpte en liter rapsolja. Hällde på ett par matskedar olja över lite lusern hackat strå och väntade på någon slags reaktion från den halvkräsne Gant och den reaktionen lät inte vänta på sig. Han vägrade sluta slicka i hinken trots att det var så tom en hink bara kan bli :)

Fryser hästar?

Såklart att de kan göra det! Jag har högst vetenskapliga fakta på att iallafall Gant kan frysa.Och det rejält.
Nu är ju Gant förvisso tunn och det faktum att han har lite för lite fett på kroppen bidrar ju såklart till hans benägenhet att frysa. Jag kallar honom lite elakt för Prinsessan på ärten. Han är verkligen en känslig häst.

Igår var det 18 grader ute och rikligt med regn. Han blev blöt och så pass kall att han stod och skakade i hagen och fick gå in för att torka upp. Man kan ju tro att han är ordentligt sjuk men han är hur frisk som helst.
Idag blev det samma visa med regnet men nu var jag förberedd, det var bara att pipa iväg till stallet imnan jobbet i morse och klä på han regntäcket.
Så idag hade han lite att stå emot regnet med.

Generellt sett vill jag klä på de så lite som möjligt men i vintras daltade jag en del med täcken vilket gjorde att han inte satte någon 3-cm päls precis. Men man tror ju verkligen att de ska klara sig på sommaren, men tydligen inte min pålle.

I kampen med att få upp vikten kommer jag nu att införa olja i foderstaten. Det går ju inte så bra att bygga muskler när hästen är smal som en speta. Dessutom ska jag också göra ett nytt försök att introducera hackad lusern för proteinets skull. Förra vändan blev han ju jättedålig i magen men proteinet behöver han verkligen.

Jag vill bli bra på att tömköra också mitt i alltihop. Det är ju en suverän träningsform! Därför har jag också bestämt att just det ska vi öva mycket på. Häng med i höst för den lär bli händelserik ;)

Jag hade väl pluggat klart?

Efter ett stort antal år vid skolbänken (jag valde att plugga en massa även efter universitetet) var jag efter sista utbildningen övertygad om att aldrig mer plugga. Jag är vetgirig och då vill jag såklart veta allt om det som intresserar mig. Nu pluggar jag inte för att få högskolepoäng. Nu ska jag lära mig så mycket jag kan om vidareutbildning av Gant. Mwohaha, den uppgiften lär bli både diger och dyr :/Jag måste såklart ta hjälp i ridningen av någon som är mycket duktigare än jag och det är där den dyra biten kommer in. Teorin bakom däremot, den ska jag läsa på tills jag kan rabbla den i sömnen!

Och varför är det så viktigt? Jo, för att det är så jag kommunicerar med min häst.
Jag kikar på målen för höstens träning och önskar innerligt att Gant har haft sommarlov klart snart så vi kan dra igång igen. Nog för att det är mysigt att bara pyssla om honom och mysa men nu börjar jag bli riktigt sugen på att återuppta träningen :)

Ser fram emot en spännande höst med konditionsträning i form av uteritter, träningar med både dressyr och hoppning. Sen ska vi såklart longera och bli bättre på tömkörning också!

Blev jag fin??

Gant fick en svalkande tvätt idag. Han uppskattade det i värmen, stod och njöt medan svampen stryktes mot kroppen. Han blev så fin!

Men säg den glädje som varar...ut i hagen igen och efter lite krafsande med framhovarna var det dags:

Jaha, han känner sig nöjd och rusar fram till oss för att stolt visa upp sig:

Vi är inte nog inte riktigt lika entusiastiska som Gant hoppats på och han visar sin 

besvikelse:

Gant har verkligen en stor personlighet. Älskade knasboll :)

Ett värdelöst inlägg

...från en galet kär matte <3
Hur trist det än är för er att läsa hur fantastisk jag tycker att Gant är så måste jag ändå skriva det!
Han är min stora själsfrände och en av mina mest betydelsefulla närmaste.
Vid överflytt från hagen med kraftigt bete till en annan tänker jag "Jädrar! Han är den vackraste jag sett".

När de flyttats över till andra hagen dyker Gant och kompis ned i vattenbaljan ttillsammans. Till och med surtanten gillar honom nu för tiden.

När grimman åkt av vill han bli kliad i ansiktet. Vi blir ståendes där läääänge. Så länge att mina bleka handflator blir svarta. Tänk att kärleken till ett djur kan vara så stark. Ibland snuddar tanken vid att han en dag inte kommer finnas hos oss längre. Den tanken motar jag bort snabbt som tusan. 

Att förstå varandra

Temperaturen tog sig över 30-sträcket idag så hästarna förärades välbehövlig boxvila under ett antal timmar. Gant hade legat ner i boxen och sovit i princip hela tiden. Det tar mer än man tror på de när de plötsligt går ute dygnet runt.
Vi pysslade med honom på kvällen och öste på mer flugmedel. Det var inte länge sen han upplevde sprayflaskans dusch som extremt obehaglig. Nu behöver jag inte ens sätta på honom grimman fast jag sprayar i hagen. Han kommer snällt fram för att hälsa och gosa, hajar till när han ser flaskan. Då stryker jag honom med handen där jag ska börja spraya sen är det inga problem!

En del tycker säkert att jag daltar men när vi hittat ett gemensamt språk kan jag inte annat än känna mig lycklig :)

Sonmarlov och tid att tänka

Nu har nedtrappningen inför Gants sommarlov infunnit sig på allvar. Igår var vi där och pysslade och lallade runt lite barbacka. Han ska få vila helt nu för att få tid på sig. Dels måste han beta järnet nu inför hösten, han är fortfarande för smal. Sen kan han behöva tid att bara vara häst och kanske till och med funder lite över allt han faktiskt lärt sig.

Vi ryggar, gör fram-och bakdelsvändningar. Vi gör öppnor och slutor även om de inte är perfekta ;) vi kan ta oss fram i skänkelvikning och vi hoppar! Till och med en tävlingsdebut finns ju på listan!

Ibland känns det som vi bara gör saker och att det går på slentrian men nu när jag funderar över det inser jag att det hänt med än jag trodde under den här tiden.
Medans Gant vilar ska jag göra en plan för höstens- och vinterns arbete. En enkel, mer som en sorts riktlinje. Med djur vet man ju aldrig vad som händer men ett övergripande mål med några delmål ska jag nog lyckas knåpa ihop.

Gants familj växer (tyvärr...)

Gants SHV-familj växer så det knakar. Det är så tråkigt att se men nu är det hela 7 hästar som står i SHV's akuthem och väntar på fodervärdar. Nu söker de någon som bryr sig, tycker om och tar hand om den.
Jag kunde väl aldrig tro att jag skulle hitta min bästa kompis och tillika själsfrände via Svenska Hästars Värn. Men som ni vet var det precis det som hände. Om du funderar på ny häst, ge dessa individer en chans! Kanske hittar du din nya kompis bland någon av de här 7: http://www.shv.org/index.php/ny-meny-vara-hastar/ny-meny-lediga-foderhastar

Igår hade vi en mysdag med Gant. Det blev en barbacka uteritt med lillmatte på ryggen. Gant fick också nöjet att äta en hel del gräs under vår lilla tur ute. Så härligt att se honom njuta av livet!
Inga krav, bara vara.

Utöver det tvättade och lagade jag Gants extremt skitiga innetäcke av modell varmare. Ingen tvättmaskin i stallet och allergiker hemma gör att det blir handtvätt. 3 gånger fick jag tvätta det för att få det rent. Andra omgången såg det fortfarande ut så här:

Men när det blev klart kändes det värt mödan:

När senhöst och vinter kommer är vi redo :)

Sommarvilans vara eller inte

Under en tid har jag funderat över Gants sommarvila. Vi rider honom inte särskilt hårt men han rids ändå ca 3 dgr i veckan. Han är ju bara 5 år och då borde han få vila under en tid. Åsikterna om lång, kort eller obefintlig vila under sommarperioden går minst sagt isär.
Jag har bestämt mig för att vila är bra och att Gant ska få vara bara häst ett tag i sommar. Det jag däremot inte bestämt är hur lång den blir. Minst två veckors heltidsvila iallafall.

Han har ju lärt sig mycket och gjort tävlingsdebut nyligen. Till hösten finns planer på både pay and jump och att delta i dressyrtävling.

Hur ser ni på det här med vila? Ofta har vi ju själva sommarsemester och då vill man väl rida och tillbringa så mycket tid som möjligt med hästen?
Eller föredrar ni vintervila?

Dagens dubbel

Igår vart det en underbar uteritt med sällskap. Gant var i vanlig ordning övertygad om att han tävlade i dagens dubbel och gasade på så pass i traven att jag fick hålla in honom. För att inte landa i baken på den nästan dubbelt så långbenta häst som travade på framför.

Han verkar tycka att snabb trav är oerhört roligt. Så roligt att matte nästan tänker monte`. Vilken rulle! Att ridas ut är säkert många hästars favoritsysselsättning och Gant taggar till ordentligt han med. Det är en sån härlig känsla när man märker hur roligt pållen tycker att det man gör tillsammans är kul på riktigt.
Och så ska det ju alltid vara.

Men jag själv har funderat över varför många hästar (Gant inräknad) bara kroknar på banan. Jag har rannsakat mig själv och insett att jag inte har gjort tillräckligt för att Gant ska tycka att det är särskilt spännande. Ibland rider man utan mål och det är inte så bra. Om man alltid har ett mål med sina ridbanepass, man vet hur man ska värma upp och varva ned, man vet vad träningen mellan dessa ska ge. Ja, då inser man att det krävs lite planering. Nu menar jag inte att man måste göra en minitiös planering men att ha ett mål. Bara ett, som man ger sig den på att nå. Kanske behöver ni arbeta mycket mer i den underskattade skritten? Finns hur mycket som helst man kan göra i skritt. Eller varför inte öva på att backa? Bara en sån sak. Många tänker inte på att en så självklar sak måste nötas in. Gärna innan eventuell tävling. Nej, backa mer, säger jag! Det är ju dessutom en väldigt bra lösgörande övning

Varför skriver jag om det här? Ja, vilken häst tycker att det är kul med 40 varv fyrkantsspår? Inte Gant iallafall.

Test av nya sadeln!

Så var det dags. Efter en kort men väldigt intensiv period av letande kunde vi idag testa nya sadeln på Gant. Vi har ju en dressyr men letade nu efter en allround mot hopp, det fanns ett par favoritmärken och så fanns det även de sadlar jag inte tittade alls på av olika skäl. Faktiskt så gjorde jag en kupp mot mig själv och tänkte nu testa ett märke som jag tidigare ratat.

Jag hittade en Claridge House som tagits ut för två månader sedan, riden i max 10 ggr och med garanti och kvitto kvar. Superfin var den. Pengarna för den sadeln var verkligen en spottstyver och eftersom jag inte hittade det jag sökte tänkte jag att vi skulle testa den för att se vad vi tycker.

Det första som hände var att vi bytte koppjärn i den eftersom xx-vid satt i, det medskickade i storlek vid sattes på plats och sedan bar det av till stallet. Sadeln lades på plats och kontrollerades. Den satt jättebra, möjligen att vi skulle kunna testa att slänga i ett x-vid koppjärn så det ska nog inhandlas.

Lillmatte ville såklart testa att hoppa i sadeln så jag byggde upp ett hinder och la ut några bommar på marken. Vi red ett ganska långt pass idag med mycket dressyrövningar blandat med bommar och några språng. Gant visade inget obehag av sadeln och när den plockades av syntes ingen tilltufsad päls. Den var förvånansvärt skön att rida i men jag som nu vant mig vid längre läder och dressyrsadel upplevde att jag hamnade lite i stolsposition, men så såg det inte ut på fotona så jag antar att det bara var min egen känsla.

Kanske anmäler vi oss till den lilla hoppkursen i sommar nu när vi har sadel för det också...