Ibland händer det där oundvikliga, att man bara tappar lusten. Just det drabbade mig idag. Gant är fantastiskt lättlärd och duktig, iallafall så länge vi arbetar med skolorna i skritt. Öppna, sluta, skänkelvikning och den fina halten sitter bra! Traven går sådär, han går relativt lätt i rätt form men han är svår att få runt i fina ridvägar. Han vill "klippa" hörnpasseringarna och smita ifrån de hela tiden. Såklart går det att baxa ut honom i hörnen men jag får arbeta bra nog för att få till det.
I galoppen funkar det ok och han söker sig framåt-nedåt efter ett tag. Däremot måste jag jobba på att få ihop och samla honom mer. Det är svårt!
Insikten om att man inte är världens högst rankade ryttare gör sig brutalt påmind emellanåt, eller vid varje ridpass faktiskt. Allt Gant gör (och inte) har med mig att göra.
Så hur tar jag oss vidare? Och vad vill jag egentligen uppnå?
Dags att boka en träning, tror jag.
Han började som en övergiven häst, lämnad i en hage. Nu har han ett eget team.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar