Jaha, så vad gör man då för att komma tillbaka igen när lusten tagit vägen ifrån en? I mitt fall 2 saker.
- bokat lektion. Nu behöver jag peppning!
- jag planerar och sätter mål. Just nu inspireras jag av Jens Fredricsons bok "Utbildning av den unga hästen".
Efter att snabbt ha konstaterat att vi ligger efter tänkt tidsplan känner jag mig nöjd! Varför? Jo, för att jag inte tror att ett visst tidsschema kan gälla alla hästar och ryttare. Det som betyder allra mest för mig är att Gant utvecklas till en trygg och nöjd häst. Jag tänker inte pressa på för att klara något test, det är inte därför han är hos mig. Skulle vi ta oss en bit inom någon gren - kul! Men det är inte målet. Här är det han som regerar. Han sätter gränserna. Om han (eller jag) inte tar oss till tävlingsbanorna så är det så. Men som jag konstaterat tidigare har han ett väääldigt fint steg och hans dressyrtalang vore fel att bara skita i.
Nä, nu åker den irriterande och självpådragna offerkoftan av. Det är inte synd om mig som inte kan rida min häst i fina hörnpasseringar. Jag ska lära mig att kommunicera med honom på det språk han förstår. Jag tänker inte ge upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar