Vårens första uteritt

Ahh, så underbart väder det varit idag! 12 + och sol. Då passar jag såklart på att sluta tidigt och dra iväg till stallet. Redan igår hade jag bestämt mig för att det var ut vi skulle. Lite brådmodigt, kanske, med tanke på att vi inte varit ute på länge och framförallt inte själva.
Gant kan vara rätt nervös när vi rider ensamma, han tittar överallt och blir skraj för en hel del saker. Lyckligtvis är inte jag rädd. Jag vet hur Gant reagerar, han kan tveka och inte vilja gå förbi saker, han kan ta ett sidoskutt. Värre än så har det inte varit.
Så vi styrde iväg över ängen med glatt humör och det gick jättebra med tanke på hur länge sen vi var ute ensamma. Längs vägen tog vi oss förbi en massa läbbiga saker och när Gant tvekade la jag bara till lite ben så funkade det. Men när vi kommer till slutet av vägen (man vänder eller drar rakt ut i skogen) stannar Gant och blåser upp sig. Någon har avverkat en massa träd och det ser INTE ut som det brukar. Otroligt läbbigt. Jag ber ändå Gant att ta ett par steg framåt och så fort han gjort det väljer jag att inte bråka utan vända tillbaka igen. Ett par små barn leker i skogen precis intill vägen och när vi passerat de på tillbakavägen blir det lite för mycket spänning för Gant som studsar till och drar iväg i galopp. Han var ganska upprörd men jag får snabbt stopp på honom iallafall och kvar i sadeln satt jag 😊.

Sen var det bara att ta oss tillbaka vilket gick jättebra. Han frustade en del på hemvägen och jag öste beröm över honom så snart han passerade något som han uppfattade som hotfullt.

Efter en riktigt pissig dag på jobbet kändes det grymt bra att vi tog oss hela vägen dit vi skulle och tillbaka utan större problem. Nu när is och snö är borta kommer vi rida ut i tid och otid ☺