Barbackaridning

Att rida barbacka
Jag kan avslöja att barbackaridning är något jag ägnar mig åt extremt sällan. Men nu finns det ju lyckligtvis en orädd lillmatte med i bilden och då kan man bli "tvingad" till det mest otänkbara.
Fegis-jag har till exempel inte galopperat barbacka på en sisådär 28 år men igår blev det av! Hade inte planerar det på något vis men när lillmatte ridit klart i samtliga gångarter utan sadel var jag sjukt sugen på att testa. Skritt och trav blir perfekt, tänkte jag. Men så någonstans inom mig kom den där tuffa och orädda tonåringen fram. Men vad kan hända liksom? Kanske ett blåmärke och sand i truten i värsta fall. Så rätt var det var satt jag där rakt upp och ned utan sadel och galopperade runt. Så jädra kul! Och sjukt bra för att inse nyttan av det...min egen balans kunde ju vara bättre.

Det blev ett barbackapass till i veckan, det var så kul och nyttigt att vi inte kunde låta bli.

Dagens ridpass blev i övergångarna tecken. Gants bakdel behöver stärkas mer så nu är det fokus på övergångar av alla de slag. Lite tjatigt kanske, men väldigt nyttigt!