Han och polaren i hagen har fäst sig rejält vid varandra, oavsett hur kort tid de varit ifrån varandra gnäggar de längtandes när den som varit utanför hagen kommer tillbaka. Häromdagen var Gant ute en sväng och när han kom tillbaka igen var det lycka:
Puss då, fast lite sur är jag för att du drog... |
Nu står hon där igen och ingen morot i syne va? |
Ingen morot, inget gos. Vi drar! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar