I nya stallet ingår alla in- och utsläpp, även på helgerna. Passar mig bra☺
När vi kom till stallet idag var Gant och ena hagkompisen som galna. Döskrajja för något! Gant for runt, ställde sig och glodde bortåt, fnös (arab-anlag) och for runt ännu mer.
Vi mockade och fixade mat innan vi hämtade honom i hagen. Han var lika brallig och uppspelt då med. Mysko känsla, Gant är ju så vansinnigt lugn och fin annars men idag var han som förbytt. Det var som att leda en galoppör som bara väntar på startsignalen. Väl inne i stallet fortsatte det. Han gick fram och tillbaka så långt som uppbindningen tillät och visste inte vart han skulle ta vägen. Nerverna låg verkligen utanpå!
Men såklart fanns det en förklaring till hans beteende. En typisk vårdag som det varit hos oss idag innebär en massa nya saker (iallafall sen i höstas). Barn rejsar i hög hastighet fram och tillbaka på sina cyklar, någon byter däck på bilen och då låter det från mutter-avdragaren, det kör runt en rätt högljudd minimoppe i omgivningen, en fyrhjuling med släp åker runt på gården, någon drar ut en ny och fruktansvärt grön slang från stallet för att spola benen på sin häst...och så vidare...
Sadeln åkte på. Men inte tränset. För det gick liksom inte inne i stallet. Gant var så nervig att jag riskerat att tappa honom om jag försökt. Och uppbunden med grimma runt halsen kändes som ett tveksamt val där mitt i stunden.
Så vi valde att gå ner till ridbanan i sadel och grimma för att longera bort spänningar innan vi satt upp. Efter lite longering, som gick jättebra (utöver att ett hörn på ridbanan nu blivit läbbigt) lät han sig snällt tränsas och jag satt upp. Vi körde en lång framskrittning innan jag travade några varv i båda hållen. Sen var det dags att testa galoppen och Gant, som fortfarande hade massa energi kvar, bara föll in i galoppen hur fint som helst. Jag körde ett par fattningar i varje varv innan jag lämnade över till lillmatte.
När lillmatte satte av i trav hade Gant andra planer. Han måste ha upptäckt hur skönt det var att sträcka ut i galopp för utan signal så valde han själv att galoppera! Gång på gång! Och vi lät honom göra det för det är fanimej första gången sen han flyttade till oss som han verkligen VILL galoppera! Det blev därför en hel del fattningar vilket ju i sig är bra eftersom det är grymt stärkande. Tur då att jag just lärt mig hur jag ska stretcha bog och rygg på honom på ett bra sätt😊
Tillbaka i stallet blev det just stretching. Jag har aldrig stretchat hans bog förut men Gant lyfte snällt frambenen och lät mig göra det jag ville. Han är så jädra medgörlig (när han inte är döskraj, alltså 😉)
För att få tag i ryggmuskulaturen står jag bakom honom, sätter tummarna ca 1 dm från sidorna på svansroten och drar uppåt. Det gör helt klart susen, man ser på riktigt hur musklerna aktiveras bakifrån och fram hela vägen till manken. Rätt coolt, faktiskt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar