måndag 8 augusti 2016

Värderingar, principer och inspänningstyglar

Kärt ämne det här med inspänningstyglar. För inte allt för länge sedan skrev jag att mina åkte i soptunnan. Haha, ser mig själv som Sverker i "Plus" när han kastar grejer i sin sopa😁

Fast, nä. Mina åkte faktiskt inte i soporna, bara det att jag blåvägrar ha de när jag rider. I longeringen funkar de bra och visar vägen till formen utan att "pressa ihop" eftersom jag har de löst inspända. Vi hästfolk älskar ju att tjata om eftergift och hur sjutton kan en inspänning ge det? Enligt mig är enda sättet att ha de så lösa att de inte har någon effekt när hästen går korrekt. Då får den en eftergift.

Tyvärr ser jag ibland ekipage som gladeligen snör ihop hästen innan både uppsittning och uppvärmning. Var och en gör som man vill med sin egen häst men det skulle jag aldrig göra. Behöver jag av någon (för mig ännu okänd) anledning rida med inspänning har jag mina värderingar och principer. De skulle aldrig åka på förrens Gant var uppvärmd och ordentligt lösgjord.
Ingen av oss skulle väl börja kräva en massa av våra egna kroppar innan vi värmt upp? Alla muskler och leder funkar på samma sätt så det skiljer sig inte åt mellan häst och människa.

Så det är samma när jag longerar, uppvärmning i ca 15 min eller så länge Gant behöver för dagen innan inspänningen åker fram.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar