Idag blev det skoning, jag var ju inte helt nöjd sist så därför valde jag att sko igen efter bara 5 veckor med en annan hovis. Det såg bra ut så nu känner jag mig nöjd igen :)
Gant är så tillgiven och han visar tydligt att han litar på mig. Vid skoning kan han vara lite bökig så jag brukar hålla mig nära eftersom han är lugnare då. Samma visa idag, jag stod nära och kliade på manken. Mobilen ringde och jag gick ut ur stallet (Gant kunde dock fortfarande se mig) och jag märkte att han började stöka så jag la på och gick in igen. Han blev genast lugn. Hovisen sa "jaha, oj då, är han lite mammig?" Haha, han verkar faktiskt vara det!
Nu har vi haft Gant i 5 månader och det är så häftigt när man verkligen lär känna sin häst. Det är en trygghet att veta hur han uppför sig i olika situationer. Han blev döskraj igår tex när vi red upp från utevolten. Bakom hörnet lurade nämligen en stor fara i form av stallägaren, hennes hund och en skottkärra. Jag behöver aldrig vara rädd för att han blir rädd, jag vet hur han reagerar. Ett skutt åt sidan och en liten fastfrysning innan han utvärderat faran. Sen händer inget mer.
Han är min högt älskade själsfrände.
Han började som en övergiven häst, lämnad i en hage. Nu har han ett eget team.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar